EUR-pallen firar 70 år!

eur-pall-helpall.jpg

1949 ville SJ effektivisera transporter på järnvägen i Sverige och vände sig då till företaget Bygg- och Transportekonomi med Ivan Lundqvist i spetsen. Lundqvist hade några år tidigare varit i USA för att köpa in byggnadsmaterial men fastnade mest för hur gaffeltruckarna ”over there” effektivt löste materialflöden på de stora byggarbetsplatserna. Om Lundqvist kom hem med byggnadsmaterial förtäljer inte historien men i synnerhet hade han med sig en agentur för gaffeltruckar vilket blev startskottet för det klassiska företaget BT som sedermera förknippades med gaffeltrucktillverkning i Mjölby. Sedan år 2000 är de en del av Toyota Material Handling Group vilken är världens största tillverkare av materialhanteringsutrustning.

I lilla Gyllsjö i nordvästra Skåne startade 1946 bröderna Ivar och Tore Svensson upp Gyllsjö Träindustri. De började med att tillverka frukt- och grönsakslådor till bland andra Helsingborgs Fryshus (numera Bring Frigoscandia). Fryshuset var ett av de första företagen i Sverige som införskaffade en gaffeltruck vilket ledde till att de frågade bröderna Svensson om de kunde bygga passande lastpallar till dem. Det visade sig vara en lönsam verksamhet och ganska snart blev Gyllsjö Träindustris huvudverksamhet att tillverka lastpallar.

Statens järnvägar började fundera över effektiviteten i framförallt lastning och lossning av gods. SJ tog då kontakt med trucktillverkaren BT och lastpallstillverkaren i Gyllsjö och lät treenigeten utveckla det som kom att kallas SJ-pallen. Den nya SJ-pallen var på flera sätt en revolutionerande produkt. Den var starkare, lättare och mer hållbar än sina föregångare som ofta var baserade på amerikansk modell. Dessutom var SJ-pallen en fyrvägspall vilket gjorde den mycket mer flexibel och enklare att hantera. Det vill säga att den kunde lyftas på både längden och tvären.

Pallarna spreds över Europa på internationella transporter och blev så pass uppskattade att de till slut blev en fråga för den internationella järnvägsunionen (UIC). I början av 50-talet höll de ett möte i Paris där den svenska innovationen antogs som standard inom Europa och kom därmed att få namnet EUR-pall.

Att de skånska bröderna Tore och Ivar skulle bli inblandade i en europeisk standard när de spikade fruktlådor i lilla Gyllsjö anade de förmodligen inte men via en del slump och antagligen en stor portion kunskap och ambition sammanstrålade de med en entreprenöriell amerikaresenär och en statlig institution och skapade en lastpall som nu (2019) har 70 år på nacken och som används över hela världen.

Skrivet 2019-01-23 av Fredric Johansson